FAQ

 

FAQ

 

Här har jag samlat ett gäng frågor som brukar dyka upp när jag träffar läsare. Undrar du något annat? Skicka ett mejl till nilenosslin [a] gmail.com.

Jag har gjort intervjuer för Bokhora, Flaskposten, Sydsvenskan, Norra Skåne, Kristianstadsbladet och Biblioteksbubbel.

 

Vem är du? Var kommer du ifrån?

Jag föddes 1986 i Knislinge i nordöstra Skåne. När jag var fem år gammal tog min pappa över släktgården som ligger precis utanför byn, så jag är uppvuxen på bondgård. Jag har en storebror och en lillasyster. Gymnasiet gick jag i Kristianstad, och efter det läste jag konstvetenskap i Halmstad i ett år innan jag började på skrivarlinjen på Fridhem i Svalöv. Sedan flyttade jag till Malmö och jobbade som tågvärd på Öresundstågen i några år, samtidigt som jag skrev (och provade på arktitektprogrammet i några veckor). Nästan precis samtidigt som jag debuterade började jag plugga till gymnasielärare i svenska och svenska som andraspråk. Efter sju år i Malmö flyttade jag till Lund, där jag bor sedan 2014.

 

Hur får du inspiration till dina böcker?

På lite olika sätt, skulle jag säga. Jag försöker leta efter sånt som skaver i mej, på något sätt. Idéer, minnen, intryck, repliker, bilder, fantasier - ja, nästan vad som helst. Jag tänker sällan att jag skriver för att jag vill berätta något, utan snarare för att jag vill utforska och förstå något, och det gör jag bäst genom att skriva en berättelse. Novellerna i Anrop från inre rymden har nästan alla utgått från en minnesbild, som jag sedan vävt en helt egen, påhittad historia kring. När jag började skriva Flyt som en fjäril, stick som ett bi, så hade jag börjat fundera väldigt mycket över dels varför jag själv gillade att träna och tävla som ung, och dels vad som driver elitidrottare i alla möjliga olika sporter (själv kom jag aldrig till något elitnivå i mitt tävlande). Jag funderade och jag skrev och jag pratade med människor runt omkring mig. Jag såg på dokumentärer och läste böcker. Med min första bok var det lite annorlunda. Jag kan inte riktigt förklara var inspirationen till den kom ifrån. Jag skrev utan uppehåll i ett halvår. Jag hade nog gått och samlat på mej den boken ganska länge utan att märka det. Den var också lite av ett test - jag hade bestämt mig för att skriva utan att fundera så mycket på om det var bra eller dåligt, och våga ändra mitt sätt att skriva på. Så jag tänkte väldigt lite i början, och lät historien inspireras fram av sig själv (praktiskt!).

 

När bestämde du dig för att bli författare?

Lite olika gånger. Det känns som små steg jag tagit lite då och då. Till exempel när jag började skrivarlinjen och när jag hoppade av arkitektprogrammet. Men min drivkraft har aldrig varit att "bli författare". Min drivkraft har varit att skriva. Men jag är såklart jätteglad att det blivit böcker av det.

 

Är du författare på heltid?

Nej, men ungefär på halvtid, just nu åtminstone. När jag inte skriver jobbar jag som lärare på Albins folkhögskolas skrivarlinje - som jag själv har gått en gång i tiden (fast då fanns den på Fridhems folkhögskola). Utöver det jobbar jag i bokhandel ibland. Det är jätteroligt att sälja böcker tycker jag.

 

Är dina böcker självbiografiska?

Nej, de är påhittade. Men jag försöker skriva om sådant som är angeläget för mig personligen. Annars går det inte. Det ska göra lite ont i en att skriva, tycker jag.

 

Har du nån som hjälper dig med texten under tiden du skriver?

Inte i början, då låter jag texten vara lite i fred så att den får gro och växa som den vill, utan att behöva tänka på att någon tittar på den. Men sen har jag kompisar och folk på förlaget som läser.

 

Varför skriver du "mej, dej, sej, säjer och dom" istället för mig, sig, dig o.s.v.?

Jag fattar att det kan vara jättestörigt, särskilt i början. Men på nåt sätt hänger det för mig ihop med rätten att göra lite vad man vill med språket. När jag började skriva för min egen skull i tonåren var jag sjukt trött på att skriva fint och rätt. Jag ville bara skriva fult och annorlunda och eget. Jag ville ha tempo och elasticitet i språket. Och störa lite. Ett tag använde jag varken gemener eller skiljetecken. Det gick över, men min talspråkliga stavning har hängt kvar litegrann. Men hur jag stavar beror helt på vilken text jag skriver. Vilket tempo och vilken känsla jag vill åt.

 

Vad ska nästa bok handla om?

Jag undviker helst att berätta om sånt förrän manuset nästan är klart. Men det blir en ungdomsroman, är jag ganska säker på.

 

Varför skriver du just ungdomsböcker?

För att jag tycker att ungdomen är den perfekta åldern att göra litteratur av! Man är fri och fast på samma gång. Jag har alltid, alltid skrivit om ungdomar. Men inte alltid för ungdomar.

 

Vilka är dina favoritböcker?

Å, det är så svårt att svara på. Den bok som betytt mest för mitt skrivande tror jag är Battle av Sara Villius. Om jag ska säga en favoritförfattare så säger jag Janet Frame. Jag läser mycket.

 

Sitter du hemma och skriver?

Jag har mitt kontor i ett ateljékollektiv på Möllan i Malmö, som jag delar med ett gäng författare och serietecknare. Det är toppen!

 

Har dina böcker kommit ut i andra länder?

Istället för att bara skrika och Flyt som en fjäril, stick som ett bi har översatts och getts ut i Danmark på förlaget Turbine.

 

Har du alltid gillat att skriva?

Nej. Fram till gymnasiet (nästan) avskydde jag att skriva. Jag tyckte däremot om att läsa. Men att uttrycka sej själv kändes bara bara jobbigt och pinsamt. Tur att jag kom över den känslan!

 

Foto: Nils Wallin

 

 

 

* * *